Söndag 27/7
Grannen B-O hämtade oss (Mamma, Pappa och Johan) 05.45 och körde oss till Kastrup. Jätte-juste B-O!
Första kontakten med ”security” när vi blev strängt utfrågade om vårt bagage
av en dam som vi knappt förstod vad hon sa på väldigt tyst och snabb engelska med någon konstig accent..
Lite frukost och sedan in till gaten föt take off 09.00 med Continental Airways.
De lite drygt 8 timmarna till Newark Liberty Airport utanför New York gick faktiskt ganska smärtfritt. Film, mat, läsning och snarkande avlöste vartannat. Ving i nacken blev man dock.
Nere på Newark fungerade det supersmidigt. Personal överallt som visade oss rätt.
Vi checkade in för vidare transport till Orlando International Airport. Vi fick ta ut bagaget och köra det genom Security igen. Naturligtvis tog vi en fika på Starbucks – supervarmt kaffe.
När vi närmade oss avgången till Orlando drog det in ett rejält oväder med hällregn och åska.
Massa flighter bev inställda p g a ovädret men vi kom som tur var iväg, dock lite försenade.
Vi snackade med Ida per telefon. Då satt hon i Orlando och väntade på oss. Hon hade flugit från Philadelphia via Atlanta på morgonen.
När vi närmade oss Orlando sa kaptenen att flygplatsen riskerade att stängas p g a oväder.
Som tur var kunde vi landa. Vi var bland de sista planen som fick landa på ett bra tag.
Väl på marken fungerade det väldigt bra på flygplatsen även här. Personal som hjälpte till överallt. Snart, snart skulle vi få träffa Ida igen efter 11 månader och 7 dagar. Och minsann – där borta satt hon. Vi kastade oss alla över henne och kramade nästan sönder henne. Tårarna trillade överallt. Folk runt omkring skrattade och förstod att vi var riktigt glada att ses.
Ida var precis sig lik, rejält brun och solblekt ljus i håret dock.
Detta var storyn för oss från Bjärred. Nu kommer Idas story. Hon åkte ju faktiskt från Philadelphia.
Efter att ha spenderat hela lördagen på stranden kom jag hem vid klockan tio på kvällen för att packa för min semesterresa, en roadtrip tillsammans med familjen Petersson-Berg. Det blev en riktig snabb-packning och iordningställande av huset. Jag skulle nämligen upp och spela beer pong hos Powells. Det var min och Idas sista kväll tillsammans i USA så det fick inte missas. Klockan tre på morgonen sa jag hej då till alla och Ida och jag gick ner till mig. Shuttlen som skulle ta mig till flygplatsen kom vid 3.30 AM. Riktigt hemskt att säga hej då till Ida. Väl på flygplatsen checkade jag in min väska och tog mig sedan igenom säkerhetskontrollen och bort till gaten. Flyget lämnade Philadelphias flygplats klockan 8.15 och gick mot flygplatsen i Atlanta. Ida berättade noga för mig innan jag åkte att Atlanta att denna flygplats var en av världens största flygplatser. I Atlanta åt jag lunch och tog det bara lugnt. Efter två timmar här så lämnade jag Atlanta för att ta mig vidare till Orlando. Flyget gick bra, var bara lite segt att sitta där. Jag var framme i Orlando lite efter två. Jag hittade mina väskor väldigt lätt då de inte kom på bagagebandet utan stod uppställda bredvid. När jag hade alla mina väskor och saker samlade letade jag reda på ett ställe att fördriva tiden och för att ringa mor. Vilket ställe passar inte bättre än Starbucks. Här spenderade jag ett par timmar innan jag gick och satte mig vid bagagebanden för att vänta på familjen. Överlycklig var jag när jag fick reda på att de hade trådlöst Internet över hela flygplatsen. Jag som hade min dator med mig! Toppen!
Det var ett glatt återseende när familjen kom gående. Lite skumt att träffa dem igen efter dryga elva månader, men väldigt roligt.
Från här går våra historier ihop =)
Nu skulle vi ta oss från flygplatsen till Disney World och hotellet Port Orleans Riverside. Vi tog ut vår hyrbil och skulle bara slå på vår medhavda GPS för att hitta dit. Sorry – något var fel – den funkade inte trots at det skulle finnas USA-kartor i den. Vi fick chansa oss fram. Inte helt enkelt i hällregn och mörker. Efter lite irrande körde vi in vid en vaktkur, vevade ner rutan och erkände rakt av – we are lost. Den vänlige vakten replikerade – make a U-turn and take a left after 13 redlights. Puh! Vi hittade fram till slut. Det var en jättestor Resort så vi fick ta bilen bort till rummet. Pust och stön – äntligen framme efter en lång resa.
Måndag 28/7.
Tar bilen till frukosten på hotellet. Lie förvirrad blir man allt. Pappa kunde inte ens beställa en bagel:
-One bagel please
-Plain or raisin? (Fassan fattar som vanligt inte)
-What’s the difference?
-This one is with raisins!
-Oh dear, I see. Öhh -Rasins please.
- “stort garv”
Tog bussen till Magic Kingdom. Vilket ställe. Helt enormt. Mycket folk och ändå var det inte högsäsong. Vi började med att åka tåg runt hela anläggningen för att få lite översikt. Massa fina hus överallt. och i mitten Cinderella Castle. Vi åkte en massa attraktioner. Splash Mountain (som Flumrider på Liseberg) (vi blev rejält våta), Thunder back mountain (en berg-och-dalbana), Space-mountain (berg-och-dalbana helt i mörker), Jack Sparrow (från filmen),
3-d bio med Monsters Inc och en massa, massa mera. Det var helmysigt att bara gå runt och titta och gapa……
Kvällen avslutades med parad och fyrverkeri. Helt slutkörda tog vi bussen hem och rasade i säng.
Tisdag 29/7
Idag var det dags för Epcot, en Disneypark med framtids- och rymdtema. Tog bussen igen. Jättesmidigt med transporterna inom Disneyworld. Åkte först en resa från forntid till framtid inuti den stora globen. Sedan fick vi vänta lite eftersom det kom ett riktigt häftigt hällregn.
Knepigt väder här. Ena stunden stekhet sol, nästa sekund hällegn. Som tur är slutar regnet ofta snabbt. 11 olika länder har paviljonger på Epcot. Där har de både restauranger och utställningar. Vi åt kinamat på - just det - Kinas paviljong. Jättegott. På väg tillbaka gick vi förbi Norges Paviljong med stavkyrka vikingaskepp hardangerfelor och hela kittet.
Sedan blev det Honey i shrunk the audience – en 3D film. Därefter blev det en åktur med Nemo och hans kompisar. Sedan blev det en riktigt häftig grej – Mission space – en resa till Mars med rymdskyttel i simulator. Riktigt häftigt, Dagens höjdare.
På kvällen åkte Ida och Pappz med bussen ner till Downtown Disney med Disneybutiker och restauranger. Mysigt att bara promenera runt på kvällen.
Onsdag 30/7
Här tar vi en liten mellandag och tar det lugnt mest. Lång resa och varmt och fuktigt väder tar på krafterna. Passade rätt bra för det regnade lite emellanåt. Vi gick ut löst med en runda vid poolen. Härligt att bara ligga och ta de lugnt och njuta av en bok. För att stila lite drog Pappz 15 meter fjäril och sjönk sedan som en sten.
Tyvärr så började det duggregna efter bara en liten stund. Vi bestämde oss då för att gå tillbaka upp på rummet för att duscha och byta om. Lite nyttig lunch med cheesecake och brownis innan vi bestämde oss för att åka runt hela Disneyworld med monorail-train. Kul att se alla Disneyparkerna och hotellen – ett jätteområde. Vi avslutade kvällen på Downtown-Disney. Jättefin stämning att bar strosa runt i skymningen. Vi åt fish´n chips på en Irländsk pub och just det nån bira blev det också.
Torsdag 31/7
Idag var det Universal studios som gällde. Nu var det inte lika lätt att ta sig dit. Inga Disneybussar, det var egen bil som gälde. Vi fick en summarisk ruttbeskrivning på hotellet. Himmel och pannkaka, det är inte lätt att köra med alla av- och påfarter, east och west, left only m m. Men trots allt, efter lite svett i läderratten var vi faktiskt framme. Parkerade på område King-Kong rad 112. Lätt att komma ihåg. Vid entréen dånade Bruce Springsteen ur högtalarna, en bra pulshöjare. Pappz försökte lura av en bankomat lite pengar och efter lite hjälp av Ida (bara lite) fick vi ut nya friska dollar. Totalt idiotvarmt väder. Vi startade med Shrek, en 3D-föreställning med stolar som rörde sig med filmen. Åsnan nös och skvätte ner hela publiken.
Sedan blev det Twister, en föreställning där publiken befann sig på en bygata när en tornado drar in och välte hus och bilar. En bensinstation slår eld och det hela slutar med att golvet plötsligt ger vika en bit under publiken. Huga vad häftig den var.
Hela området är uppbyggt med kulisser på gamla hus i New York och en massa detaljer som gamla bilar på gatorna m m. Helmysigt.
Sedan blev det The revenge of the mummy, en berg-och –dalbana djupt nere i en pyramid fylld med läskiga mumier som jagar en. På ett ställe blir man nästan uppeldad.
Dags för lite lunch på Fennigans Irish Pub and restaurant.. Lite Guinnes och Mingus-burgers satt bra. En trubadur gjorde sitt bästa för att jaga upp stämnngen. Som vanligt i USA sjöng man happy birthday för någon i publiken som fyllde år.
Mätta å goa gick vi mot Disaster, en show hur man spelar i katastroffilm. Dom tog ut några ur publiken som statister, Johan åkte dit såklart. Sedan fick man se inspelning av korta snuttar med statisterna. Johan skulle förestäla dränkt i ett bollhav. Sedan fick man se effekter där tankbilar kom rullande och expolderade o s v. Till sist fick man se filmen de spelat in . De hade klippt ihop en riktig skräckis där bl a Johan virvlade runt i forsande vatten.
Sedan blev det Jaws som var lite B, inget vidare faktiskt.
På ett ställe hade dom Fear factor Live med deltagare ur publiken. Rätt kul faktiskt.
Johan och Ida åkte Men in black, en berg-och dalbana där man satt och sköt efter aliens.
Sedan var det dagens längsta kö – en dryg timme till Homer Simson. Ryggarna gick nästan av på oss efter hela dagens gående och stående. Men, men, men. Det var värt varje minut. Höjdaren hittills tror jag. En berg-och-dalbana där vagnen inte åker utan man åker runt inne i en film. Jägarn va rolig den var. Vi var tvungna att stärka oss med glass från Ben & Jerrys innan Johan och Ida tog Mumien en gång till. Vi hittade vår bil igen på King-Kong 112 oc körde hemåt. Ännu mera svett i läderratten. Vi fick vända i samma vaktkur och åka tillbaka samma tretton rödjus som första dagen på Disney, men hem kom vi tillslut. En kanondag.
Fredag 1/8
Nu gäller det. Detta har vi varit stirriga för hela veckan. Ta oss tillbaka till Orlando International Airport på egen hand. Vi går ut hårt och går upp tidigt. Vi försöker checka in väskorna på hotellet men det är bara Idas som de accepterar, vi tre andra får vända med väskorna ut till bilen igen. Vi kör på helspänn för att inte missa någon avfart och faktiskt, vi kommer fram helt Ok Till Rental Car return. Det verkar vara höjd beredskap på Security för de kollar verkligen väldigt noga och det är personal överallt. Planet lyfter enligt plan och resan går ganska snabbt. Vi landande på Newark och hämtade ut vår bil, en Toyota Highlander. Snyggt järn med gott om plats. Vi tänkte ta oss runt New York och ta oss ut till kusten för at kunna köra upp mot Cape Cod. Vi satte GPSen på Westport Conneticut men bommade att ändra stat så vi hamnade i Westport New Jersey. Gjorde inget – vi tog in på ett hotell i Rockawoll och slappade resten av dagen. Käkade riktigt goda burgare på nån lokal servering.
Lördag 2/8
Nu ska vi ta oss runt New York och siktar upp mot Cape Cod. Nu är det lättare att köra på motorvägarna – vi har ingen tid att passa och vi kan ta av lite varstans och bara kolla på byarna. Riktigt häftigt att ligga och köra motorväg och bara titta och titta medan bilradion rabblar amerikanska commercials. Vi tog av mot Newport och körde omkring och tittade på alla fina villor som låg nere vid vattnet. Vi tog av på några ställen till. Vid New London var det dags för lite mat. Vi sökte restauranger på GPSen och fastnade för ett ställe med grillade revben i alla former som specialitet.. När vi körde i staden var det lite ruffigt här och var. Typisk verkar det som – jättefina hus blandade med riktigt ruffiga. Revbenen var verkligen jättegoda och vi blev proppmäta och flottiga lite över allt. Vi siktar nu på att övernatta i närheten av Providence för att ha nära ut till Cape Cod dagen efter. Vi letar och letar men hittar inget. Till slut får vi tag i ett rum för rökare på Super 8 motel. Rummet verkligen stank rök. Urrk. Låg och kollade baseboll på rummet med en pilsner , Miller Lite. Boston Red Sox vann med 12-2 över Oklahoma Athletics – allt enligt kanal 56 på hotell teven. Undrar hur reglerna är – verkar vara lika komplicerat som kricket. (Förlåt Donnie!!)
Söndag 3/8
Vi började dagen med att ta oss ifrån det rök inpyrda hotellrummet en bit norr om new London. För andre dagen i rad så tog vi frukost på dunkin dounats. De har riktigt goda bagles där! Efter en ”nyttig” frukost var det dags att tanka för första gången. Far svängde först in på full servise delen på macken. Det menar att dom kommer ut o tankar åt en sammtidigt som de tvättar rutorna åt en. Detta är såklart dyrare så vi struntade i det. Ida fick rädda far ur denna situation genom ta över ratten o köra till rätt del av tankningen. Bensinen var den billigaste och kostade bara 3.89/gallon. ( 1 gallon = ca 4) Efter att vi tankat så tog vi sikte mot Providence. Väll framme i Providence körde vi runt ett tag i staden och stannade sedan i ett område som verkade vara ett universitets område. Husen där var stora, fina och gamla. Vissa var ända sen 1800-talet. När vi väl skulle åka så körde vi förbi en park där vi stannade snabbt för att kolla och ta några bra bilder över staden. Vi tog sedan sikte mot cape cod bay. Vi hittade en riktigt trevlig liten by, Sandwich. Sandwich är Cap Cods äldsta stad. Många väldigt fina hus och en mysig marina. Här finns ett par olika ständer och vi lyckades efter många om och men hitta till både marinan och stranden på kvällen. Där gick vi runt lite grann och hade det allmänt trevligt. Vi åt kvällsmat på en italiensk restaurang och pizzeria. Här fick familjen smaka på en riktig pizzeria. Pizzan var väldigt omtyckt. Nu på kvällen har vi tagit en öl på rummet och delade sedan på en flaska vin. Vi kom fram till att vi inte ska dricka mer rödvin, inte för att det inte var gott, utan för att vi kanske är lite klumpiga?!
Måndag 4/8
På ”innet” vi bodde på inatt ingick frukost. Så där började vi morgonen. Det var en mysigfrukostmatsal. Efter frukosten gick vi tillbaka upp till rummen och packade ihop. Sedan begav vi oss till beachen där vi spenderade ett par timmar. Tyvärr så var vattnet riktigt kallt, men det är väll så det är att bada i Atlanten. Vi bättrade i alla fall på brännan lite. Vi tog oss även en liten tur runt där vi bodde. Riktigt fint område. Vi körde lite efter route 6A och såg många fina hus. Vi åt lunch på en taverna som vi hittade längs vägen. Mor och far höll sig till seafood som alla säger att man ska göra när man är vid Cape Cod. Jag och Johan åt en god köttbit, Johan med pommes frites och jag med vitlöks potatismos.
På eftermiddagen började vi köra norrut mot Boston. Vi körde utmed route 3A så vi kom så nära kusten som möjligt. Fina byar och områden. Vi passerade bland annat Plymouth. Där stannade vi vid en fin strand. Det var riktigt, riktigt fint. Som taget från ett vykort. Jag och pappa badade igen, medan mamma och Johan satt och kollade på. Även här riktigt kallt i vattnet men uppfriskande.
Just nu sitter vi på ett hotell som vi hittade längs vägen mot Boston. Vi tänkte att vi stannar här istället för att gröta runt inne i Boston efter någonstans att bo.
xoxo
Cat
Krister, Ann-Catrin och Johan